Trött

Trött på att vara ensam. Trött på att mitt liv hela tiden tycks gå upp och ner. Trött på att hela tiden dumma mig,göra mig själv illa.
Men mest av allt saknar jag verkligen att ha nån brevid mig i sängen. Hålla om mig.
Nån som älskar mig, som jag älskar tillbaka.
Kanske att alla tycker att det är tidigt. Men jag är inte född att vara ensam.
Jag tror nog att om det är en bra kille som kommer och knackar på dörren, så misstycker nog inte Micke.

Men kommer jag ens kunna lita på nån som jag gjorde på Micke?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0